Dataportalens användare – vilka är de och vad vill de ha?

mars 7, 2017

Vi kartlägger användarbehov

Inom ramen för Riksarkivets arbete med uppdrag från regeringen att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande som drivs i projektet ”Öppna data och PSI” kommer vi under våren att genomföra en kartläggning av användarbehov kring publicering och användning av öppna data i den nationella dataportalen öppnadata.se.

Vilka är användare av dataportalen?

Det finns många olika användare av de datamängder som kan hittas genom dataportalen. När man tänker på användare tänker man oftast på utvecklare av nya tjänster och produkter men användare kan vara många fler. Det är inte heller alltid individer som söker information genom ett sökfält i dataportalen, maskinläsbar format möjliggör maskinella sökningar.

Vilken information är det som söks genom dataportalen och varför? Företag letar efter information relevant för deras verksamhet. Medborgare kan få insyn i myndigheternas arbete och myndigheterna kan dela öppna data med varandra på ett enklare sätt. Lärare och forskare kan använda information inom utbildning och forskning. Det kan finnas personer som tittar på materialet i dataportalen utifrån ett särskilt intresse som hör ihop med deras arbete, studier eller fritidsaktiviteter. Det kan vara alltifrån information om luftkvalitet, badvattenkvalitet vid olika badplatser eller hur hundra år gamla dagstidningar såg ut.

Det är enkelt att se nyttan med utveckling av tjänster som exempelvis Asthma Watch, en app som har tagits fram inom ramen för Open Stockholm Award,  som ska hjälpa astmatiker att undvika platser med ohälsosam luftkvalitet, men ibland uppstår oväntade tillämpningar. Öppna datamängder används även som inspiration till nya produkter. Ett exempel på detta kan man se i Rijksmuseeums pågående Rijksstudio Award 2017  där samtida konstnärer presenterar nya perspektiv på äldre konstverk som har tillgängliggjorts av museet i form av öppna data.

 

Photo: Flickr, EPSI Platform, Europeana Hackathon #eurohack , CC-BY 2.0

Photo: Flickr, EPSI Platform, Europeana Hackathon #eurohack , CC-BY 2.0

 

Även om användare kan vara precis vilka som helst är det betydelsefullt att se vilka data som efterfrågas och används och hur sökingångarna ser ut.

Vi kommer att genomföra en kartläggning genom att skicka ut enkäter till två huvudsakliga användargrupper av den nationella dataportalen: de som vill tillgängliggöra information och de som vill ta del av och vidareutnyttja information för att skapa innovativa tjänster, m m. De användargrupperna är inte alltid olika och det kan naturligtvis finnas flera andra direkta och indirekta användare av dataportalen. En myndighet kan också vara både producent av data, insamlare av data och även användare av andra myndigheters öppna datamängder. Det är också svårare att se hur data används när den byggs in i olika produkter och sprids vidare i andra former.

Data för människor eller maskiner?

För några dagar sedan så fanns det en intressant diskussion på Twitter kring användning av data och vilka format användare vill ha. Genom antagandet att det bara är utvecklare som är huvudsakliga målgruppen kan man förbise de användare som i första hand letar efter läsbar information som är enkel att ta till sig. Forskare kan exempelvis föredra excell-format framför maskinläsbara rdf-format. Å andra sidan får man också se det som en process i flera steg då maskinläsbara format öppnar möjligheterna för framtagande av tjänster på data som kan visualiseras och anpassas till att vara enklare att användas av forskare på många olika sätt.

Efterfrågan och behovsdrivna utmaningar

I helgen deltar Riksarkivet i Hack for Sweden, en tävling där deltagarna löser samhällsutmaningar med hjälp av öppna data. Utmaningarna i år handlar om samhällsbyggnad, miljöinformation samt turism och friluftsliv men det finns också ett öppet spår.

Att samla ihop konkreta exempel på utmaningar som skulle lösas med öppna data har diskuterats i Facebook-gruppen OpenGov. I Helsingborg exempelvis anordnar man i maj ett sådant initiativ, True Challenge, där man samlar in konkreta behov från äldre och personer med funktionsnedsättning som man försöker hitta lösningar på under tävlingen.

För närvarande håller vi också på med att inrätta en nationell referensgrupp för öppna data och PSI, där bland annat användaranalysen kommer att diskuteras.

Har du arbetat med öppna data och gjort egna analyser av användare så är vi mycket tacksamma för dina erfarenheter och synpunkter! Kommentera gärna här nedan eller maila till vidareutnyttjande@riksarkivet.se men OBS senast den 21 mars.

Vi hoppas att kartläggningen kommer att hjälpa oss att skapa en djupare förståelse av dataportalens användare, vilken information som efterfrågas och på vilket sätt den söks fram.

Sanja Halling