Statliga myndigheter

För att en statlig myndighet ska ha rätt att ta betalt krävs ett särskilt bemyndigande från regeringen eller att myndigheten använder det bemyndigande som finns i avgiftsförordningen (1992:191).

Det som sägs nedan gäller för sådana myndigheter där avgiftsuttaget inte är särreglerat.

När det gäller utskrifter eller papperskopior av allmänna handlingar finns en detaljerad reglering av vilka avgifter som ska tas ut, i 15–24 § avgiftsförordningen (se avsnitt 5.3)

En statlig myndighet får tillhandahålla information i elektronisk form mot en avgift om det stämmer med myndighetens uppgift enligt lagen, instruktionen eller någon annan förordning, (4 § punkt 8). Det gäller emellertid bara om verksamheten är tillfällig eller mindre omfattande. Vad dessa begränsningar innebär står i Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 4 § andra stycket avgiftsförordningen.

När en statlig myndighet tillhandahåller information i elektronisk form enligt 4 § får myndigheten själv bestämma avgiftens storlek – om regeringen inte har föreskrivit något annat. Taket för avgiften är emellertid full kostnadstäckning (5 §). Inom ramen för vad som är en tillåten informationsverksamhet kan myndigheten alltså välja att tillhandahålla informationen utan avgift.

En statlig myndighet kan tillhandahålla information för att t.ex. uppfylla sina skyldigheter i regleringsbrevet eller sin serviceskyldighet. Då gäller inte det allmänna bemyndigandet att ta ut avgift i 4 § avgiftsförordningen och det krävs ett särskilt bemyndigande för att myndigheten ska få ta ut en avgift.