Vilken information får inte tillgängliggöras?

Viss information får inte finnas tillgänglig på internet, och begränsningarna finns framför allt i offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagstiftningen och upphovsrätten. Sekretessbestämmelser ska begränsa spridningen av information som kan vara känslig, och sekretessreglerade uppgifter kan inte tillgängliggöras för vidareutnyttjande. Däremot kan det vara oklart om bestämmelser som rör personuppgiftsskydd och upphovsrätt begränsar tillgängliggörandet, och i så fall hur. Det är dock helt klart att personuppgifter bara kan lämnas ut i elektronisk form om det är tillåtet enligt personuppgiftslagstiftningen.

Ofta kan en informationsresurs delas ut även om den från början innehåller skyddade uppgifter, för det finns olika sätt att ta bort sådana uppgifter som inte får tillgängliggöras. Myndigheten måste först och främst se till att använda en effektiv metod för detta

En del information blir löpande tillgänglig på internet utan någon manuell granskning (t.ex. genom att myndigheten använder ett API, och då måste myndigheten ha tydliga rutiner så att uppdateringen av databasen inte leder till att några skyddade uppgifter följer med. Myndigheten måste också ha en tydlig ansvarsfördelning, juridiskt stöd och tillräckliga resurser för att hantera granskningsarbetet. Ytterst är det myndighetens ledning som har ansvaret för detta.

Det tar tid att identifiera uppgifter och verk som inte kan tillgängliggöras, och därför kan en myndighet behöva prioritera informationsresurser som inte alls innehåller dessa typer av uppgifter eller som är lätta att rensa från sådan information. Skyddet för personuppgifter är särskilt starkt, och det kan därför vara bäst att prioritera informationsresurser som inte innehåller sådana. Senare kan man återkomma till informationsresurser som kräver mer komplicerade rättsliga bedömningar, men som bedöms ha stort värde för medborgare och företag.