Nyttor och kostnader för öppna data

Den modell för att uppskatta och analysera nyttor och kostnader för arbetet med öppna data som utvecklas i denna vägledning bygger på EU:s ramverk för att analysera effekterna av nationella e-förvaltningsprogram. Ramverket har anpassats med hjälp av information från rapporter som specifikt analyserar kostnader och nyttor som skapas av arbetet med att tillgängliggöra information för vidareutnyttjande.

EU:s ramverk analyserar nyttor inom tre områden: demokrati, effektivitet och ändamålsenlighet.

Nedan beskrivs de olika nyttorna under dels de benämningar de har i EU:s ramverk, dels de rubriker de har i de vägledande principerna för öppna data.

Nyttor med öppna data

Demokrati – öppna data främjar öppenhet och delaktighet

Att göra offentlig data fritt tillgänglig är ett naturligt steg för att anpassa 1700-talets offentlighetsprincip till det 21:a århundradet. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”.

Öppna data förväntas göra det möjligt för allmänheten att engagera sig i samhället på nya sätt för att medverka till skapandet av nya tjänster och lösningar. Det kan handla om att bidra till att förbättra det egna närområdet genom att registrera uppgifter om klotter eller trasig belysning med hjälp av en app som de eller något företag utvecklat. Men det kan även vara att engagera sig i någon social eller politisk fråga som de blivit varse genom de data som tillgängliggjorts.

Även det vidare civilsamhället kan stärkas av tillgången till öppna data. Organisationer och tillfälligt uppblossande rörelser kan illustrera problem och handlingsalternativ med hjälp av data samt bidra till att öka kunskapen om den offentliga verksamheten och omvärlden.

Effektivitet – öppna data främjar kvalitet och utveckling

Att arbeta med öppna data för även med sig positiva effekter för kärnverksamheten och den offentliga förvaltningens interna processer. En grundförutsättning för att kunna tillgängliggöra sin information så att andra kan återanvända den är att förvaltningen först har ordning och reda på sin information samt sina system och processer. Arbetet med öppna data kan på så sätt bli en katalysator för ordning och reda.

Öppna data skapar även möjligheter för nya sätt att arbeta för den offentliga förvaltningen. I och med att data från verksamheten struktureras och görs tillgänglig för andra blir den även tillgänglig för den egna verksamheten och kan utgöra underlag för analys av verksamheten (BI), kvalitetsarbete och verksamhets-utveckling. Det skapar också möjlighet för de egna medarbetarna att ta del av information som kan tjäna som underlag för beteendeförändringar eller egna förbättringsförslag.

En ökad transparens bidrar också till att öka den offentliga sektorns legitimitet, minskar risken för oegentligheter och skapar nya möjligheter att upptäcka och motverka fel.

Ändamålsenlighet – öppna data främjar innovation och tillväxt

Det har gjorts flera försök att beräkna värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på offentliga data och e-tjänster. En studie som genomfördes 2011 på uppdrag av EU-kommissionen visar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data.

Omräknat till svenska förhållanden visar studien att den direkta tillväxtpotentialen i en ökad vidareanvändning av offentlig data i Sverige är runt 10 miljarder kronor. Givet den svenska skattekvoten skulle detta innebära ökade intäkter för det offentliga med drygt 4,5 miljarder kronor Detta kan jämföras med de cirka 530 miljoner kronor som statliga myndigheter säljer offentlig data för idag.

Den europeiska studien visar också att om man ökar tillgången till geodata kan värdet av datan öka med 10-40 procent. Att ta bort det undantag för utbildnings- och forskningsinstitutioner som idag finns i PSI-direktivet och den svenska PSI-lagstiftningen motsvarar en nytta på 1,5 miljarder kronor. Om trafikdata tillgängliggörs så att varje svensk kan minska sin restid med i genomsnitt två timmar per år har det ett värde av en kvarts miljard kronor.

En finsk studie visar också att tillväxten bland små och stora företag som är potentiella vidareutnyttjare av geodata växte 15 procent mer per år i länder som erbjöd geodata som öppna data eller som mest till marginalpriskostnad jämfört med motsvarande företag i länder där geodata erbjuds till en prissättning som bygger på kostnadsåterhämtning.

Förutom de ekonomiska konsekvenserna så främjar tillgängliggörandet av offentlig data innovation och stärker konkurrenskraften. Detta då kommersiella och sociala entreprenörer ges möjlighet att utveckla nya tjänster eller förbättra redan befintliga. För att detta ska ske är det dock viktigt att det finns en möjlighet för entreprenörer att ges stabila villkor för vidareutnyttjandet av offentliga data och en möjlighet att bygga vinstdrivande företag.

Efterfrågan på data

För att kunna bedöma vilken nytta tillgängliggörandet av en viss datamängd kan bidra till är det viktigt att förstå efterfrågan på data och hur de som efterfrågar data kan tänkas använda den. Hitintills finns det endast begränsad erfarenhet i Sverige av att tillgängliggöra offentlig information som öppna data på ett strukturerat sätt. I Storbritannien har man däremot arbetat i flera år med öppna data och även samlat in uppgifter om användandet av publicerade datamängder och vilka ytterligare datamängder som återanvändare önskar och varför.

I den brittiska nationella datakatalogen data.gov.uk fanns det i oktober 2013 12 796 datamängder. Av dem hade 624 datamängder hämtats mer än 100 gånger, 69 hade hämtats mer än 1 000 gånger och tre datamängder hade hämtats mer än 10 000 gånger. Dock fanns det 10 932 datamängder som aldrig hade hämtats.

Svagheten med denna statistik är att den endast registrerar hämtningar av datamängder via webbläsare. Det gör att det kan finnas ytterligare datamängder som har använts utan att det har registrerats samt att vissa datamängder kan användas mer än vad som syns i statistiken.

Bland de mest efterfrågade datamängderna finns information om vägtrafiken, geografiska beskrivningar, socioekonomiska data och fastighetsdata.

Vad gäller efterfrågan på nya datamängder står privatpersoner, små- och medelstora företag samt nystartade företag för de flesta förfrågningarna. Den data som efterfrågas rör i stor utsträckning den offentliga förvaltningen, data med geografisk anknytning, miljödata och transportdata.

Även om den största efterfrågan på nya datamängder kommer från privatpersoner så anges det främsta syftet vara affärsverksamhet. Därefter följer forskning och personligt bruk. Att döma av den brittiska statistiken har privatpersoner lika många idéer om hur offentliga data kan användas för affärsverksamhet som de stora företagen. Och de efterfrågar nya offentliga datamängder för forskning i samma utsträckning som universitet och högskolor.

Studier har även visat att det går att skönja trender i vilken typ av vidareutnyttjande som är mest frekvent för olika typer av datamängder. Detta betyder inte att exempelvis geografisk information enbart används i kommersiella sammanhang eller att det inte finns ett intresse bland vinstdrivande företag att vidareutnyttja information med kulturellt eller politiskt innehåll. Illustrationen nedan är en förenklad version av en figur framtagen av OECD för att illustrera vilka trender som observerats kring återanvändandet av offentlig information genom ett flertal studier.

De olika kategorierna som redovisas är inte ömsesidigt exkluderande. Exempelvis kan ”Naturresursinformation” delvis vara både ”Geografisk information” och ”Vetenskaplig information och forskningsdata”.

Samma data kan ha olika värde

Värdet på data är inte konstant. Det ökar med förädlingsgraden. Rådata som enbart har samlats in har ett lågt värde eftersom det kan vara behäftat med kvalitetsbrister. Det är åtminstone oklart vilken kvalitet den insamlade informationen har.

Kvalitetssäkrad data har ett något högre värde. Att data är kvalitetssäkrad behöver inte betyda att den är fri från alla eventuella felaktigheter, dock behöver det i detta steg säkerställas om det finns någon persondata eller information som kan omfattas av sekretesskydd. Men det finns en tydlig beskrivning av vilken exakthet den som använder informationen kan förvänta sig.

Det tredje steget handlar om att organisera och sammanfoga data till en mer sammanhållen datamängd och lagra den. Det kan exempelvis handla om att slå ihop data som har samlats in från flera olika håll.

I ett fjärde steg kan datamängderna modelleras om, bearbetas, visualiseras och paketeras på en mängd värdeskapande sätt.

Slutligen handlar värdeskapandet om marknadsföring och distribution.

Det kan finnas en frestelse i att tillgängliggöra förädlad data som kan upplevas skapa en god bild av myndigheten och dess verksamheter. Det finns dock två stora nackdelar med detta. Den första är att varje förädlingssteg innebär kostnader som behöver finansieras. Den andra är att myndigheten tar över det värdeskapande som annars kan ske i det civila samhället eller näringslivet.

Det är inte heller bra att släppa data för tidigt. En viss kvalitetssäkring måste göras för att tillförsäkra att inga personuppgifter lämnas ut som inte får lämnas ut eller att sekretesskyddade uppgifter publiceras som öppna data. För att öka användbarheten av de datamängder som myndigheten publicerar kan det även vara bra att erbjuda en enklare visualiseringstjänst. Den kan hjälpa allmänheten att få insyn i verksamheten samt ge en god hjälp för dem som vill vidareanvända data på annat sätt att förstå vad den betyder och hur den kan användas.

Kostnader för att tillgängliggöra data

Som nämnts ovan så finns det kostnader förknippade med varje förädlingsfas för en datamängd. Nedan redogörs kortfattat för vilka typer av kostnader det kan innebära.

Skapa eller samla in

Att arbeta med öppna data kommer inte ha någon eller endast mycket liten påverkan på myndighetens kostnader för att skapa eller samla in data. Detta är redan en del av den ordinarie verksamheten.

Kvalitet och informationssäkerhet

Öppna data behöver inte betyda att myndigheten tummar på kvaliteten på data. Tvärtom erbjuder arbetet med öppna data en möjlighet till ett högre fokus på kvalitet, dels på grund av att det interna kvalitetsmedvetandet skärps, dels för att det går att nyttja crowdsourcingmekanismer för att bidra med visst kvalitetsarbete.

Dock kan arbetet med öppna data föra med sig kostnader för att hantera frågor om sekretess och skydd av persondata. Detta gäller särskilt för datamängder som behöver bearbetas för att säkerställa att de går att tillgängliggöra som öppna data.

Organisera och lagra

Myndighetens kostnader för att organisera data torde inte påverkas eftersom detta redan är en del av den ordinarie verksamheten. Däremot kan kostnaderna för att lagra data öka eftersom information kommer att behöva lagras på ett sådant sätt att det är säkert att göra den tillgänglig för externa vidareutnyttjare. Det kan också tillkomma kostnader för att extrahera data ur myndighetens verksamhets- och stödsystem.

Paketera och visualisera

Kostnader för att paketera och visualisera data är för många en ny kostnadspost eller en kostnadspost som kommer att bli mer omfattande i samband med arbetet med öppna data.

En miniminivå på paketering är att beskriva informationens metadata. Vill myndigheten gå ytterligare ett steg är det också bra att erbjuda en enklare visualiseringstjänst för att öka förståelsen för den data som publicerats.

Leverera och marknadsför

Slutligen finns det kostnader för att rent tekniskt leverera de datamängder som myndigheten vill tillgängliggöra. För att arbeta med öppna data behövs det någon form av teknisk plattform. I ett startskede kan det räcka med det ordinarie webbpubliceringssystemet men i längden kommer de flesta vara mer hjälpta av en plattform som är utvecklad för att hantera publicering av stora datamängder.

För att främja vidareutnyttjande av myndigheten öppna data kan det även behövas någon form av insatser för att marknadsföra arbetet och/eller arbeta med de utvecklare som kan ha ett intresse för de datamängder som publicerats.